ceeww

Det känns som allt tas i från mig och det jag har kvar knuffar jag själv i från mig.

Men jag vet att detta bara är tankar, inbillning. Det är iallafall inte konkret vilket jag inser varenda eviga dag.

Varje dag när jag inser att allt egentligen finns kvar, bara det att allt är påväg åt olika håll.

Jag kan ju börja med det mörkaste av  det mörka.

Just nu finns det bara en person jag hatar.

Att man kan känna såhär mycket hat utan anledning och ändå låtsas som att man inte bryr sig

och ingenting vet? Att det bara är något som händer någonstans ute i omvärlden.

Sedan är det det där med vad är rätt och vad är fel?

Gör man fel om man väljer fel bara för att man inte längre har chans att välja rätt?

Om det händer någonting som absolut inte får hända, något som det känns som det slår en i små bitar då har jag lärt mig att det finns bara en sak att göra, inte bry sig alls.

Jag vet att det är ett väldigt sjukt låtval till inlägget men det finns ingen låt som gör mig mera peppad just nu!