Hästars Nike
Egentligen är det helt sjukt.
Helt sjukt att jag skriver detta här.
Jag har ändå sedan jag var liten vart lite rädd för stora hästar. Det beror nog på att jag alltid fick höra
"Gå inte bakom den kan sparkas!" eller " akta dig nu Carolina!"
Men nu litar jag verkligen på dig.
Det är du som lärt mig.
Det är du som lärt mig att inte dra mig undan.
Nu kan jag rykta hela dig.
Fast folk säger "att du verkligen sparkas".
Jag kan lyfta dina hovar "fast du sparkat folks ben ur led"
Du ser ut att njuta så mycket, så underbart.
fast "man inte kunde gå in i din box, ditt revir"
När han började springa skulle din naturliga instinkt egentligen varit att springa rätt över mig.
Jag skulle ha förstått dig , det är din naturliga instinkt och jag accepterar det.
Men det gjorde du inte. Du stod vid min sida och väntade på att jag skulle gå.
Dina ögon är så stora och uttrycksfulla.
Hur kan en ängel få rykte som en djävul?
"temperamentsfull på banan"
Jag har suttit på några varmblod i mitt liv.
Jag ska rida både dig och Tindra.
Men jag är inte rädd, jag är inte rädd för att ni ska skada mig.
Absolut inte jag litar på dig in i ryggmärgen.
Tack för det min älskling <3
